Den twittrande kommunchefen - Mattias Jansson

Mattias Jansson blev under sin tid som kommunchef i Katrineholms kommun benämnd som “den twittrande kommunchefen”. Mattias har, genom sin närvaro i digitala kanaler, hittat och skapat dialog och engagemang mellan kommunala tjänstemän och medborgare. Därför har Mattias en eftertraktad kunskap i hur ett digitalt arbetssätt kan främja utvecklings- och affärsmöjligheterna i offentlig verksamhet, eftersom framgångsrik hantering av digitaliseringen är en aktuell utmaning för många kommuner. Idag är Mattias Jansson kommundirektör i Botkyrka kommun.


 

Vad innebär digitaliseringen för en kommuns framtid?

– Ett utdrag från ett seminarium med Mattias Jansson på HejDigitalt i Almedalen 2015-06-28.

 

Vart ligger utmaningen i en digital transformation för kommuner och organisationer?
En utmaning för många organisationer är att veta hur de ska nå sina mottagare. Att förlita sig på att dina mottagare anstränger sig för att aktivt nå dig öppnar varken för en dialog eller relation. Du kan inte förutsätta att de rör sig på samma plattformar som du vistas på. Som kommunchef har Mattias Jansson därför valt att tala om hur du når dina mottagare och hur du transformerar dem till medskapare.

Hur ska vi bemöta utmaningen?
Genom att skapa utrymme för varje medborgares möjlighet till att få sin röst hörd och göra dem till ambassadörer för kommunen, så ändrar Mattias Jansson om i relationen mellan kommun och medborgare. Mattias Jansson poängterar vikten av att byta perspektiv, att som kommunchef flytta perspektivet från “medborgarfokus” till “medborgarnas fokus”. Han menar att han ständigt söker upp medborgarna på deras egna plattformar där de kan ha ett samtal. Han ber inte medborgarna att söka sig till honom och kommunen, utan lägger mycket av sin tid på att vara ute på digitala plattformar för att samla in medborgarnas röster så att han sedan kan lyfta deras åsikter. För Mattias är det viktigt att möta varje röst, för det är mötet som skapar relationen mellan kommun och medborgare. Det är inte kommunhuset som byggnad du bygger en relation med, det är med kommunpolitikerna. Därför är det viktigt att du som politiker och tjänsteman vågar visa din personlighet och interagera med medborgarna, först då skapas en relation. För att kunna göra det krävs empati snarare än sympati och ett engagemang och intresse.


Vilka resultat kan vi förvänta oss?
Mattias strategiarbete för Katrineholms kommun resulterade i ett fungerande intranät där politikerna i kommunen inkluderar kommunens anställda, men också bjuder in medborgarna till samtal. Det har blivit ett naturligt utifrån- och in perspektiv vilket gör en kommun transparent gentemot dess medborgare och stärker deras relation. Genom att låta medborgarna blogga så skapades ett genuint och levande engagemang för kommunen, för genom att bjuda in varje röst så skapas ett inkluderande samhälle.


Vilka slutsatser kan vi dra?
Slutsatsen är att varje kommun arbetar med ortsutveckling och måste inse sin roll som marknadsförare. För kommunikation sker när två åsikter möts och samverkar, inte när en röst berättar för den andra hur det ska vara, när de har skilda perspektiv på hur det är. Kommunikation skapas genom dialog och därför måste varje organisation befinna sig där dialogen hålls. Det är först i det mötet som en relation stärks och ett engagemang skapas. Och varje nytt möte mellan olika människor skapar innovation och innovation leder till utveckling.


Vi gör om, gör rätt och tar ett nytt grepp i samtalet om jämställdhet i näringslivet

Är det möjligt att komma med lösningar om man inte har börjat med att definiera ett problem? Om vi redan har lösningar på hur vi skapar ett jämställt och diversifierat näringsliv, varför rasar då börsbolagen på jämställdhetsstegen? Vi bad vår panel att backa några steg för att först definiera grunden till problemet och sedan föreslå lösningar, det har vi nu sammanfattat*.

Amanda Lundeteg, VD, AllBright

Problemet är att det vanligaste namnet i styrelser, ledningar och valberedningar är Anders. Vi kan se att Anders rekryterar Anders och att vi har ett Anders-kretslopp i svenskt näringsliv. Det är ett problem. De första kvinnonamnen dyker först upp på plats 17, en plats som då får delas mellan två kvinnonamn och ett mansnamn – Anna, Maria och Stefan. Män rekryterar män och kvinnor rekryterar män. Det är med andra ord en väldigt homogen grupp som sitter i styrelser.

En lösningen är att styrelsen har ett engagemang för frågan och behandlar den både kvalitativt och kvantitativt. Inte att de lämnar över ansvaret för frågan till någon annan, som till exempel en HR-chef. Vad vi kan se är att när en vd bestämmer sig för att arbeta med mångfald så blir bolaget framgångsrikt.

 

Azita Shariati, VD, Sodexo

Problemet är att bolagen inte ser de positiva kringeffekterna av att få in fler kvinnor i högre positioner. Därför måste vi ge svaret på ”varför” – varför vi ska jobba med den här frågan. Vi måste visa på “nyttan” i att skapa jämställdhet, det är först då frågan kan hanteras. Det är vi, var och en, som ska ta ansvar för jämställdheten. Vi kan inte lämna över det till någon annan.

En lösning är att hitta rätt i frågan om ”varför”, då kan vi koppla lösningsorienterade aktiviteter till frågan, som att lägga in jämställdhet i affärsplanen och ställa krav. Företag finns till för att skapa lönsamhet och driva affärer, på så vis måste man se på jämställdhet ur ett lönsamhetsperspektiv. Och lönsamhet uppstår i kombinationen av män och kvinnor. Lösningen ligger därför i att hitta frågan på varför företagen ska jobba med jämställdhet, då blir svaren en del av affärsplanen.

 

Anna Wahl, professor i Genus organisation och ledning vid programmet för Industriell ekonomi och organisation, KTH

Problemet handlar om strukturer. Tidigare har företag velat ändra på kvinnorna för att de ska passa in i klimatet, men forskning visar att det inte är kvinnorna som är problemet. Mansdominans reproducerar mansdominans och makt är ett privilegium som mannen helst inte vill släppa ifrån sig. Därför ligger problemet i hur strukturerna ser ut, strukturerna i kombination med makt och en ovilja till förändring.

Lösningen är ingen quick-fix, för att nå jämställdhet krävs ett mödosamt arbete som väcker motstånd hos både kvinnor och män. Därför behövs resurser i form av tid, så att varje medarbetare får möjlighet att bli inkluderad, ta sitt ansvar och få sina frågor och potentiella motargument besvarade. För det handlar om ett ämne som i början kan göra ont, därför måste varje missförstånd redas ut. Företag måste även fråga sig: Vad kostar ojämställdheten? Med en tydligt definierad problemställning bygger man argument för förändring och kan jobba mot ett gemensamt mål.

 


Vahid Zohali, Vice president Banking Sector, Tieto

Problemet är att företagsledningar inte gör sitt jobb eftersom de ska se till att företaget är konkurrenskraftigt, men inte räknar in värdet av jämställdhet. De företag som satsar på jämställdhet är de som blir framgångsrika, ändå väljer många att inte se värdet av ett jämställt företag. Dessutom är kommunikationen utåt många gånger bristfällig. Vid exempelvis rekryteringsprocesser så kan anställningsannonser ofta vara skrivna på ett sätt som riktar sig till män.

En lösning är att företagen ska kunna mäta sig mot en standard. Tittar man på kvantitet så är det lätt att luras i att företaget är jämställt, men siffror beskriver inte företagskulturen. Därför vill vi ha ett gemensamt certifikat för jämställdhet. Vi måste fortsätta att informera och skapa delaktiga processer, när det till exempel kommer till rekrytering. Vi vill visa att vi arbetar i en bransch som alla är välkomna i.

 

Lisa Parfelt, Difference Maker, Spotify

Problemet för oss på Spotify är att utvecklingen gått så pass fort fram att vi vuxit enormt på få år. Det har inneburit att vi behövt rekrytera snabbt. På grund av den snabba utvecklingen har vi tagit den enkla vägen när det kommer till rekryteringen och har därför anställt människor i vårt nätverk, vilket har varit män som känner andra män. Det är ett problem du inte inser förrän du fått det på bordet.

Vår lösning är att vi arbetar med nya ledarskapsutbildningar och ser över våra rekryteringsprocesser genom att skriva jobbannonser som passar alla. De som söker till oss ska alltid få träffa både kvinnor och män i själva rekryteringsprocessen eftersom det symboliserar att det finns plats för alla på vår arbetsplats. Vi tycker att det är viktigt att fler röster som behandlar jämställdhet ska få höras, inte bara Spotifys egna ledningsgrupp. Därför bjuder vi bland annat in människor från civilsamhället till Spotifys olika avdelningar, för att väcka tankar och inspirera alla att vara med på tåget. Vi är 1600 personer på Spotify och om alla tänker i samma riktning så kommer förändringen att gå fort. Vi har dessutom satt upp mål och punkter som till exempel kan handla om att vi vill främja mångfalden i mötesrummet genom att under alla möten mixa olika människor.

*Sammanfattningen baseras på paneldiskussionen “Hur skapar vi ett jämställt och diversifierat näringsliv?”. Se hela samtalet här. 


“Don't bring the solutions, bring the problems!”

Det handlar inte om hur intresserad du är, det handlar om att göra det enkelt för dig att vara intresserad. Det handlar om varje individ och Sveriges digitala utveckling. Kodning ska därför bli en naturlig del av all undervisning och alla, oavsett ålder och ursprung, ska lära sig att använda eller vara med och bygga upp en digital infrastruktur. Likväl som vi i samhället bygger vägar, broar och rälsar ska vi digitalt bygga en hackande nation där problem ska lösas och jobb ska skapas. Skolor ska påverka barnen och företagen ska få med sig föräldrarna.
Swedish Data Community är en öppen rörelse som föddes idag, den 29 juni 2015, på HejDigitalts scen i Almedalen. Ett community som ska göra kodning tillgängligt, förmedla möjligheterna med open data och ge kunskap om hackers. Och medlemmarnas förväntningar är många. Öppna innovationens dörrar, utbilda varje anställd, ge kunskap som tillgängliggör open data för alla!
Vill du bli medlem? Och vad är i sådana fall dina förväntningar på ett community som ska främja Sveriges digitalisering?

På seminariet "En hackande nation – hur ska vi utnyttja de svenska IT-resurserna?" medverkade Pernilla Rydmark (Chef, Internetfonden, stiftelsen för Internetinfrastruktur), Joakim Jardenberg (Internetchef, Helsingborgs kommun), Patrik Jutterström (civilingenjörsstudent, Linköpings universitet), Joshua Krammes (Vice President Community Development, SoftLayer), Claes Magnusson (Rektor, Malmö Yrkeshögskola).


7 tips som gör dig till en digital opinionsbildare*

1. Budskapet - Fokusera inte på spridningen utan på budskapet! Du kan aldrig förutspå vad som blir en hitlåt, i sådana fall skulle alla kunna skriva hitlåtar. Detsamma gäller för virala succéer. Det digitala ska ses som ett medel för att sprida ditt budskap.

2. Lyhördhet - Lyssna på varje enskild individs personliga engagemang. Då kan du snappa upp kreativa tankar och sedan förvalta dem.

3. Energi - Det är inte bara döda fiskar som flyter medströms. Det är i strömmen som du kan hitta energin och använda dig av ett redan befintligt engagemang.

4. Utbilda - Gör fler delaktiga i engagemanget genom att lära ut hur sociala kanaler fungerar. Låt fler komma till tals.

5. Berätta - Gestalta din berättelse och hitta en trovärdig ambassadör som kan beröra och förmedla ditt budskap.

6. Målgruppen - Fokusera på vem mottagaren är. Hitta ämnen som din målgrupp intresserar sig för. Det får inte bli en envägskommunikation. Tänk inte mottagare som endast “mottagare”, utan försök istället få dem till medskapare.

7. Nätverka - Var med och och bidra till andra aktörer som sysslar med samma fråga. Bygg nya kontakter genom att våga vara personlig. Personlig är inte synonymt med att vara privat.

* Listan skapades i panel med Lena Miranda (Mjärdevi Science Park och CoderDojo), Emma Knaggård Wendt (Ung Cancer och Mattecentrum), Johan Hedin (Centerpartiet), Vidar Aronsson (SSU), Cecilia Sandahl (SKL), Eric Tegnander (Almedalsdrinken), Brit Stakston (HejDigitalt).


Välkommen Birger & Blom!

Möt våra vänner Caroline och Moa från Webbcopy-byrån Birger & Blom som kommer hjälpa oss att driva vårt och våra kunders content bättre innan, under och efter Almedalen.

Vi är så glada över att de vill hänga med oss och ser fram emot att spetsa vårt erbjudande som kunskapsbärare tillsammans med dem!

http://birgerochblom.se


KOMM hos HejDigitalt!

Vi är stolta över att presentera KOMM, Sveriges Kommunikationsbyråer, som en av våra huvudsamarbetspartners för Hej Digitalt 2015.

- Med ämnen som populärkultur, kommunikationstrender i medielandskapet, medborgaren som konsument och tvärtom blir Hej Digitalt en naturlig plats för oss som arbetar med kommunikation på uppdrag av näringslivet. Och allt detta i ljuset av en digital agenda! Hej Politiker! säger Jessica Bjurström, VD Komm

- Vi ser framemot Almedalen 2015 och med glädje och förväntan laddar vi inför vårt gemensamma arbete med Hej Digitalt. Det finns många viktiga ödesfrågor inom branschen som vi behöver ta upp. Almedalen är en utmärkt arena för att driva på dessa frågor!